Magproblem på häst

Då en häst lever på ett sätt som den inte är lämpad för, som t.ex. för lite grovfoder, att stå still större delen av dygnet eller äta saker den inte är gjord för att äta, kan den reagera med att få problem med magen. Hästen är inte gjord att spjälka mycket stärkelse, då enzymet amylas tillverkas i små mängder i hästens bukspottskörtel. Om hästen får ett kontinuerligt intag av spannmål, påverkar detta grovtarmsjäsning och Ph-värdet i mag/tarmslemhinnan negativt. Upptaget av mineraler hämmas p.g.a. att spannmål innehåller bakterier och fytinsyra. Hästens immunförsvar sjunker och blir inte lika motståndskraftig till sjukdomar.

Hästen kan få magkatarr och tarmkatarr av ett långvarigt intag av spannmål, utveckla magsår och få kolik eller tarmvred. Den kan få nedsatt njur/leverfunktion och svullna lymkörtlar.

Kolik är vanligt att hästen får på vintern, om den inte dricker tillräckligt. Ett uppvärmt vattenkar, som håller vattnet i en temperatur på ca 10 grader (inte mer - då vill hästarna ofta inte dricka), samt mycket vätska i extramaten kan vara bra att förebygga med. Att hålla ett extra öga i hagen, så att varje häst får komma fram till dricksvattnet och dricka för sina hagkamrater, är bra att göra.

Fång

Fång - laminitis - är en sjukdom som ökar alltmer på våra hästar - året runt.

Våra hästar idag blir allt fetare och rör sig alldeles för lite, jämfört med den energi de får i sig via maten. Överviktiga hästar är överrepresenterade i riskzonen för fång.
Underliggande sjukdomar, såsom cushings eller PPID som det egentligen heter, IR eller EMS är ofta orsak till att hästen får fång. Fästingsjukdomar och kortison kan också orsaka fånganfall.

Då hästen får ett fånganfall, är immunförsvaret kraftigt nedsatt och gifterna såpass höga i hästens kropp, att den inte orkar driva ut slagget. Hästen reagerar med överkänslighet på sockerhalten i fodret, genom att lamellranden går sönder och sulan svullnar. Det blir ett inflammatoriskt tillstånd i hoven.
Dessa hästar måste få upp sitt immunförsvar! Ett starkt immunförsvar klarar de påfrestningar som hästen kan stöta på ute i naturen - frostnupet gräs (gräsets rötter skjuter ut socker till strået för att överleva vid frost), ett energirikt hö eller en sommaräng. Är en underliggande sjukdom orsak till att hästen får fång, behöver man definitivt hjälpa och få upp immunförsvaret - det är på grund av att immunförsvaret är satt ur spel som sjukdomen; och därefter fånganfallet, uppkommer i första hand..

Fång delas upp i olika kategorier: Dels finns förgiftningsfång – där hästen fått i sig något giftigt, eller fått livmoderinflammation/inte släpper efterbörden vid förlossning, och därmed får ett fånganfall - och dels foderrelaterad fång. Sedan finns också kronisk fång eller insulinresistens IR (diabetes på häst).
Det finns även belastningsfång, men hör inte till den här kategorin.

För att lättare förklara att det egentligen inte är någon skillnad på dessa olika "fångsorter”, eftersom levern blir hårt belastad och syra/bas-balansen i tarmen är påverkad, tänkte jag berätta lite snabbt om hur kroppen fungerar.

Laminitis

Vad händer i kroppen vid fång?
Vid ett fånganfall har hästens naturliga balans i tarmfloran rubbats.
Mage och tarm har ett för surt Ph- värde p.g.a. att mjölksyreproducerande bakterier ökat i antal och skapar en inflammation på tarmväggen.

I en frisk tarm tillåts vanligtvis inte farliga bakterier att föröka sig, då de nyttiga tarmbakterierna håller detta i schack. I tjocktarmen finns lymfatisk vävnad, vars uppgift är att ta hand om bakterier som försöker vandra genom tarmväggen och in i kroppen. Om hästen får i sig bakterier/gifter/för hög halt kolhydrat och dess magtarmflora inte är som den ska, går detta direkt till blodsystem och levern där det ska brytas ner.

Ämnen som absorberas i magtarmkanalen, förs med blodet direkt till levern, som levern tar upp. En del omvandlas till gallämnen. Gallan innehåller bl.a kolestrol, gallsalter och färgämnet bilirubin. Tarmbakterier omvandlar bilirubinet från dess gula färg till ett brunt färgämne som ger avföringen dess bruna färg. En häst med obalans i tarmen, får ofta en annorlunda fecesfärg. Avföringen kan få en svart, grön eller gulaktig färg, beroende på vad för obalans den har. Levern renar blodet genom att bryta ner eller göra om giftiga ämnen, så att det lättare kan utsöndras via njurarna.

Högt protein i kosten ger mycket ammoniak i kroppen, då aminosyror omvandlas till ammoniak. Detta överbelastar levern som gör om ammoniak till urinämne, vilket utsöndras genom njurarna. Njuren renar blodet från slaggprodukter. Proteinrik kost sänker ph-värdet i urinen och ger mer slaggämnen, kväve. Därmed belastas också njurarna hårt. Hårt belastade njurar och lever kan leda till diabetes. Vid diabetes är glukoshalten i blodet förhöjd. Fånghästar är väldigt ofta svullna över njurområdet.

En hårt belastad lever lagrar inte tillräcklig mängd B12, som skickas till benmärgen för bildandet av röda blodkroppar. Röda blodkroppars huvudsakliga uppgift är att transportera syre och bilda hemoglobin. I magsäckens slemhinna bildas ett ämne, intrincic factor, som gör att tarmen kan ta upp B12. Om slemhinnan är skadad p.g.a. en magkatarr (t.ex. långvarigt intag av fytinsyra och socker, eller för få utfodringar, med förhöjd magsyra som följd), tillverkas inte det ämne i den utsträckning som behövs för att ta upp B12 och levern får inte heller lika mycket att lagra och skicka till benmärgen.
Då kroppen inte har tillräckligt med röda blodkroppar, kan inte transporten fungera lika bra och bl.a. ge en ökad mängd bilirubin i blodet. Därmed fungerar inte heller blodets funktion med att transportera bort slaggprodukter som det ska.

Bredvid blodkärlen löper lymfärl som avlastar blodet med slaggprodukter. Dessa leder till lymfknutor, till "sjöar", där gifterna förbränns. Då hästar släpps på sommarbete svullnar lymfkörtlarna, för att kroppen har ett ökat arbete att förbränna de gifter ett grönt bete innebär.

Amylas (bildas i bukspottskörteln) spjälkar kolhydrater till bl.a. sackaros (glukos+fruktos) och maltos (glukos+glukos). Därefter bryts stärkelsefragmenten ner med hjälp av enzymer, vilka bildas i tarmslemhinnans celler.
Levern lagrar glukos, som sedan skjutsas ut i blodet (glukos kan också lagras på andra ställen i kroppen, t.ex. i muskulatur). Stärkelse är en polysackarid och består av glukosmolekyler. Polysackarider höjer blodsockerhalten snabbt.
Vid intag av hög stärkelse, får levern alltmer att jobba med, samt tarmen får mer syra och bakterier och grovtarmsjäsningen påverkas negativt.

Hästen kan inte spjälka stora mängder stärkelse, då dess bukspottskörtel tillverkar amylas i små mängder. Stora mängder stärkelse får den inte heller i sig i vilt tillstånd.

Vår hästs metabolism har inte ändrats något sedan den var vildhäst och därför måste vi också utfodra den därefter.
Om hästen ständigt får en kost med hög stärkelse, eller får i sig något giftigt, förändras grovtarmsjäsningen, lymfkärl och lever/njurar blir överbelastade och tillslut bryts immunförsvaret ner och gifterna i kroppen orkas inte drivas ut. Någon gång måste ju bägaren rinna över! Det är då den får fång.
Vid fång blir hoven inflammerad och hästen blir halt, snubblig eller stapplig och stel - med eller utan digitalpuls och värme i hovarna.
Då torde det ju vara rätt enkelt att förebygga fång och andra magåkommor (och sjukdomar)! Man bör helt enkelt se över fodret på sin häst. Vad ger man den för mat? (Detta är absolut av största vikt om hästen redan har haft ett fånganfall!)

Hur vet man om ens häst har fång?
Om hästen står i den den klassiska "fångställningen", har hästen ett fånganfall: Den står med bakbenen under sig för att avlasta framhovarna, som är varma och mycket ömma. Den har digitalpuls och kan ha feber och svettas. När den går (ovilligt framåt) sätter den ner trakterna först och tån sist i ett dubbelslag. Detta gångsätt ser mycket underligt ut. Den har också svårt att vända och backa.
Det många inte vet är att hästen kan ha fång utan att stå (och gå) på det där speciella sättet. Ibland kan det vara mycket lurigt att se att hästen har fång. Fångkänningar har ibland diffusa symtom, medan det på ett kraftigare anfall finns tydligare symtom. Vid ett anfall behöver inte hästen ha alla symtom på en och samma gång, som skrivs här nedan.
Vanliga symtom är:

*Varm hov
*Ömfotad
*Svårt att svänga
*Svårt att backa
*Ovilja att gå
*Halt
*Snubblig
*Stapplig
*Vinglig
*Sämre steg eller stel
*Stelhet i bakbenen (kan ibland förväxlas med korsförlamning)
*Skiftar vikt på benen
*Trötthet
*Digitalpuls (mäts på insida/undersida kotan)
*Svettningar
*Feber
*Platt sula
*Buktande sula
*Röd/rosa sula
*Lamellranden är uttänjd (vilket man kanske måste ha ett tränat öga för att se)
*Ligger gärna
*Svullnad under ögonen (påsar)
*Svullnad över njurarna

Vad gör man då om hästen får ett akut fånganfall?
Då hästen får ett anfall, ska man alltid anlita veterinär, som sätter in NSAID eller antibiotika (beroende på vad som orsakat fånganfallet). Det är alltid bättre att ta ut veterinär en gång för mycket än en gång för lite!
Ställ hästen på mjuk box med rent vatten att dricka och hö eller halm med låg sockerhalt att äta - hästen ska bort från gräs som är rent livsfarligt i detta skede. Tas inte hästen från gräs, kommer fånganfallet fortgå och tillslut kommer hovbensrotation (då den inflammerade kötthoven släpper från hovvägg i kortfattad mening. Har man otur, kan hästen få en hovbensrotation vid första anfallet).
Man ska inte ge hösilage till en häst som har eller har haft fång! Hösilagets mjölksyrebakterier påverkar tarmen negativt ytterligare och förvärrar symtomet. Det har påvisat i studier att hösilage innheåller mindre socker än hö, men dock är syran i hösilaget inte bra för tarmen.
Man ska inte heller ge kraftfoder eller kortison.
Att kyla ner sin hästs hovar i kallt vatten, underlättar smärtan och dämpar inflammationen, men är bara effektivt i fasen då fånganfallet håller på att bryta ut. Oftast hittas hästen med fullt anfall i hagen och då har nerkylning av hovarna ingen direkt effekt, förutom att det kan vara skönt för hästen. Hästen ska skos av om den har skor.

En bra hovvård i förlängningen är givetvis en självklarhet för dessa hästar, där hovvårdaren alltid ser till hästens naturliga vinkel på foten och givetvis till hästens bästa.
Ju längre tå och högre trakt en häst har vid ett anfall - desto större risk är det att lamellranden brister och du får en rotation. I sådanafall väntar en lång rehabilitering innan hästen är smärtfri.

 

Vill du ha mer information eller konsultation, skicka ett mail!

 

 


ÄNDRA DENNA - VÄNSTER FLOAT