Hudproblem på häst

Hudproblem som t.ex. mugg, rasp, regnskållor och eksem, är vanligt idag på våra hästar och särskilt på hästar som får spannmål (havre, müsli, korn etc.), hösilage, och inget, lite eller fel sorts kalk och mineralbrister.

Detta hör ihop med att tarmen är sur, då Ph-värdet på hösilage och spannmål är surt. Hästen har inte tillräckliga enzymer att bryta ner stärkelse. Detta gör att spannmål ligger i tarmen och surar ner miljön. Hösilagets bakterier sänker Ph-värdet i tarmen.
Detta leder till att tarmen inte kan ta upp mineraler och fettsyror i rätt proportion. Immunförsvaret sjunker.
Huden, vilken fungerar som en ventilation, blir genast dålig – det är på hud, hovar och päls man ser hur djuret mår.

Eksem

En eksemhäst kliar i man och svansrot, ibland så mycket att det kan bli sekundärinfektioner och man/svans klias av. Gula ”krustor”, ibland vätskefyllda blåsor och förtjockad/förhårdnad hud - vanligast i mankam, svansrot, under magen, samt ljumskar och genitalier. Gult eller vitt mjäll.

Eksem kan komma över hela kroppen och kan lätt förväxlas med pälsätande löss. Är man osäker, kontakta alltid veterinär! Eksem kan uppkomma året runt, men är vanligast på sommaren.

Hästen har en ofta en stark doft, som den får då den är försurad. Denna lukt kan i sin tur dra till sig mer mygg och knott och ofta får eksemhästen lusangrepp på vår och höst, för att immunförsvaret är dåligt.

Vad gör man om man har en häst med eksem?
Det man bör tänka på är först och främst fodret!
Får hästen inte i sig tillräcklig näring, kan inte immunförsvaret klara det påfrestningar det utsätts för.
En sur tarm basas enkelt upp med kalcium.
Ett komplett vitamin- och mineraltillskott, innehållande de viktiga mineralerna för huden: zink och kisel, samt b-vitaminer bör tillsättas för att få upp immunförsvaret. Det ska ges året runt.
Fettsyror är också mycket viktiga för en eksemhäst, särskilt Omega-3. Eksemhästar har problem med fettsyreomvandlingen i kroppen och att tillsätta Omega-3 är därför viktigt.

Gäller det en Islandshäst är detta av största vikt, då bakteriefloran inte är densamma i Sverige som på Island, samt att Island har mycket mer mineraler, t.ex. kisel och svavel, i sina vatten och marker. Islänningarna ger sina hästar salt sill som extra tillskott och därigenom får hästarna i sig Omega-3.
Då Islandshästen kommer till Sverige, rubbas bakteriefloran i mag/tarmsystemet. Detta gör att immunförsvaret sjunker och den överreagerar mot svidknott, som inte finns på Island.
Det finns hästar på Island med eksem/klåda, d.v.s. dåligt immunförsvar, för att deras individuella mineralbehov inte blivit tillfredställt. De överför sedan ett dåligt immunförsvar på sina avkommor.
Har hästen ett dåligt immunförsvar då den kommer, kan den reagera på detta sätt för att immunförsvaret inte har byggt upp ett skydd.
Det kan ta några år innan eksemet bryter ut i Sverige. Det är för att reserverna då är helt slut och kroppen orkar inte hålla sitt försvar.
Oftast får importerade islandshästar med eksem, eksemfria avkommor. Sannolikt är att modern producerar antikroppar i mjölken. Även de Islandshästar som är eksemfria, bör få mineraler tillsatta, för att hålla immunförsvaret i schack.

Man vet idag att eksem är en allergisk sjukdom. Allergi är en autoimmun sjukdom, så att bygga upp immunförsvaret är högsta prioritet, för att få friska hästar.

Ett gott immunförsvar börjar alltid med en bra tarmflora.

Med detta vill jag påstå att eksem i sig inte är ärftligt. Dispositionen och eventuell gen till eksem kan vara ärftlig, men inte själva eksemet.
Det som nedärvs i avkomman är ett dåligt immunförsvar, om modern har eksem och därmed ett nedsatt immunförsvar.
Genom att bygga upp immunförsvaret på modern, så att hon är eksemfri innan hon betäcks, kommer fölet att ha ett betydligt bättre immunförsvar, jämfört med det föl som har en "eksemmamma" - om man givetvis fortsätter bygga upp fölets immunförsvar.
Även en häst som inte har eksem kan få föl med eksem;

En häst som inte fått sitt (individuella) mineralbehov uppfyllt, ger sin avkomma ett sämre immunförsvar. Vad händer då efter flera generationer?

Från ett nedsatt immunförsvar till att få en välfungerande hud, krävs att hästen fått tillräckliga mineraler/fettsyror under minst 6 månader. Ju sämre skick hästen är i, desto längre tid tar det att få ett fungerande immunförsvar.
Kroppen tar 6-8 veckor att "ställa om" sig på att ta upp näringen i tillskotten och därför räcker det inte att börja på vårkanten för att hästen ska klara av sommaren immunförsvarsmässigt. Mineraler/fettsyror ska ges året om!

Man ska tänka på att undvika klöver, då klöver innehåller histamin - det ämne som finns i kroppen vid en allergisk reaktion. Histaminfrisättning i kroppen kan också leda till fång, särskilt på en eksemhäst, då inflammationsprocessen (som blir då histaminet ökar i kroppen) redan är igång.

Det är viktigt att hålla eksemhästen ren och fri från smuts.
Man bör bada hästen minst en gång i månaden under sommarhalvåret. Mygg och knott dras till svettiga och luktande hästar, därför är detta jätteviktigt.
Lactacyd är ett bra komplement till vanligt hästshampo, då mjölksyrebakterierna är lugnande för huden. PROB Aloeverashampo och PROB Tjärshampo fungerar också utmärkt.

En eksemhäst blir lätt torr i huden och för att avhjälpa kan man använda spraybalsam eller vanlig rapsolja eller babyolja då den torkat, för att minska mjällandet.
Dock får man vara aktsam att inte badda den med olja när det är soligt ute - oljan kokar i solen!
Att smörja med salva där eksemet uppstår är A och O på en eksemhäst. Alla hästar är olika och reagerar olika på salvor. Använd mjukgörande salvor (t. ex. jukonsalva) till den torra huden, och zinkpasta till den fuktiga huden (vätskande eksem). De flesta hästar med eksem har torrt eksem och bör därmed återfuktas ofta.

Eksemtäcke är bra att införskaffa när man har en eksemhäst. Hästen bör täckas tidigt på våren, INNAN klådan går igång, om den är allergisk mot mygg och knott. Det är bra att "lufta" hästen då och då under eksemtäckeperioden - att ta av täcket när det blåser rikligt eller ett par timmar mitt på dagen då mygg och knott inte är lika aktiva. Detta gör att syre kommer ner i huden på hästen, att det inte blir lika varmt och klådan lindras.
Knott och mygg är aktiva precis innan regn bryter ut, då det är molnigt, i skugga, vid skymning och gryning, samt under natten. Hagar med träd och mycket buskar, samt vattendrag i närheten är också populära för knott och mygg. Täckesäsongen brukar sträcka sig från mars/april - oktober. För att vara på den säkra sidan, bör det gå ca en vecka med frostnätter innan man tar av eksemtäcket för säsongen.
Under vinterhalvåret ska hästen borstas noga för att smutsen inte ska täppa till syret till huden och för att hålla igång blodcirkulationen. Detta är mycket viktigt! Många hästar är torra i huden också under vintern. Smörj med en mjukgörande salva.

Man bör också se över hästens situation och miljön runt omkring. Är den stressad?
Ett för kraftigt foder kan orsaka stress på inre organ och ge klåda, samt att hästen inte får utlopp över sin energi ordentligt. Mental stress är mycket vanligt. Stress leder till ett försämrat immunförsvar. Se avsnittet Stress.

Jag rekommenderar inte att ge kortison till en eksemhäst, då kortison sänker immunförsvaret redan från dag 1 och triggar igång inflammationsprocesser i cellerna. Det kan framkalla fånganfall. Även kortisonsalvor påverkar, då hästen tar upp salvan och kortisonet genom huden.

 En eksemhäst kräver MYCKET tid, nogrannhet och tålamod om man vill få ordning på den. Men det går!

Vill du ha mer information eller konsultation, skicka ett mail!

Regnskållor

Vad är det?

Regnskållor uppkommer om hästens immunförsvar är försvagat på något sätt. Ofta finns en kalkbrist i grunden och väderomslag påverkar.

Hästar med vinterpäls är mer utsatta, särskilt om det är en regnig vinter och de går ute mycket. Kroppen måste jobba på högvarv för att torka all päls när den är våt och det bildas svamp i huden av all fukt. Täcke kan orsaka fukt i hud som blir till regnskållor.
Hud och päls lossnar i stora sjok, så att kala fläckar uppstår vid grava regnskållor. Mildare variant av regnskållor är när huden lossnar i partier, men pälsen sitter kvar.

En häst med regnskållor brukar inte ha klåda, men det finns fall där det kliar. Det kan uppkomma över hela kroppen.

Under vinterhalvåret ska hästen borstas för att smutsen inte ska täppa till syret till huden och för att hålla igång blodcirkulationen. Smörj regnskållorna med en mjukgörande salva, gärna zinksalva. Den basar upp svampen i huden och mjukgör skållorna. Dra INTE av "kokorna", utan låt dom falla av när du smörjer, eller av sig självt. Skållor som dras av, kan orsaka blödningar och blir till sår istället och risken för sekundärinfektioner är stor. Ny päls växer fram tids nog.

Man bör tillsätta kalk i kosten och andra mineraler, samt fettsyror för att hjälpa huden.

Stress är också en faktor som påverkar immunförsvaret. Man bör se över hästens situation och miljön runt omkring.
Ett för kraftigt foder kan orsaka stress på inre organ och försura hästen, samt att hästen inte får utlopp över sin energi ordentligt. Mental stress är mycket vanligt. Se avsnittet Stress.

Vill du ha mer information eller konsultation, skicka ett mail!